onsdag 14 december 2011

Sierra-Leone och Serbien

Har inte blivit så mycket skrivet här på sistone, men tänkte försökte plita ner något.
Bytte jobb i September i år, från att sitta och koda till att installera och konfigurera samma system som jag hjälpt till att bygga.
Min första resa, första dagen på jobbet, gick till Sierra-Leone i västafrika.
Eftersom det var min första trip, så fick jag med mig en kollega som mentor, vilket var väldigt skönt och lite roligare än att åka helt själv.
Sierra-Leone var en riktig chock, väldigt fattigt, alla tigger pengar, man kände sig inte direkt säker nånstans men det beror nog mest på att man blir lite uppskrämd av att läsa reseinstruktionerna från jobbet. Vi handlade t.ex. myggtält och grejer, man vet aldrig vart man hamnar, men det visade sig sen att det var regnperiod (=inga myggor).
Väl i Sierra-Leone fick vi ett hotell som var helt OK, Mamba Point. Det låg ungefär 5 minuter med bil från kontoret så det var ju överkomligt. Största delen av tiden spenderades ändå på kontoret så hotellet var mest till för att sova.
Innergården på hotellet
Det är ett väldigt vackert land, med långa sandstränder, berg täckta av djungel och mycket grönska inne i huvudstaden Freetown. Tyvärr väldigt fattigt, vägarna raserades snabbt när det regnade och många byggnader skulle behöva sig lite underhåll. Men det är väl ett tiotal års inbördeskrig som sätter sina spår.


Tyvärr jobbade vi väldigt mycket så vi hann inte se så mycket av landet, vi hade en väldigt cool chaufför som visade oss runt lite någon av dagarna när vi tog en längre lunch.
Skål! Färsk kokosnöt

Andreas och vår chaffis Mohammad

Hemresa, båt till flygplatsen

Nästa resa gick till Belgrad i Serbien, det var andra gången jag var här så jag fick träffa lite gamla bekanta, dock jobbade jag inte med någon av de jag kände sen tidigare utan en ny kille, Miroslav, blev min närmsta kollega här.
Belgrad är en rätt trevlig stad, enkelt att ta sig runt med buss, taxi och spårvagn. Folk är rätt trevliga, fast gemene man är väl inte så vass på engelska vilket kan vara ett litet problem till exempel när man ska till snabbköpet och handla men inte fattar att man ska väga och märka frukten innan man ska betala. Då kan man få sig en liten utskällning eller nått på serbiska.
Första gången jag var i Belgrad var i april för ett par år sedan, denna gången var det i november och vädret var inte riktigt lika behagligt på hösten som det var på våren.
Huset där Miroslav bor
Miroslav bjöd med mig hem på lunch, så jag fick smaka lite riktig serbisk mat istället för en salad eller club sandwich på hotellet. Maten var som en blandning mellan svensk och persisk mat skulle jag vilja säga, ris, bönor och kyckling som den persiska men tillagad på ett mer robust sätt som den svenska utan den lite mer spännande kryddningen som jag är van vid hemifrån nuförtiden.
En av helgerna gick jag och Miroslav ut på restaurang i stadsdelen Skadarlija, till en kafana som de gamla traditionella publiknande restaurangerna heter. Det var trångt, varmt och högljutt. Ett band spelade hela kvällen och någon äldre, känd dam sjöng och berättade historier (som jag inte fattade nått av eftersom det var på serbiska). Väldigt trevligt och om nån ska dit, så är det att varmt rekommendera!
Sångerskan

Delar av bandet


1 kommentar:

  1. Du verkar ju haft det rätt så bra ändå... Trots utskällningar och annat :-)
    Och kokosnöten såg ju god ut... Kokosnötvatten är tydligen det mest hydrating (återfuktande, eller vad heter det?!) som man kan dricka. Passar väl i Sierra Leone.
    Och nu är ni ute och far igen, skönt att ni är båda två, den här gången!
    Kram, kram!

    SvaraRadera